Vi hjälper både privatpersoner och företag med att upprätta och granska olika typer av avtal, till exempel kompanjonavtal, sekretessavtal, konsultavtal, aktieägaravtal och samarbetsavtal. Med ett bra avtal minimerar du risken för framtida tvister.
AVTALSRÄTT
Vi hjälper både privatpersoner och företag med att upprätta och granska olika typer av avtal, exempelvis anställningsavtal, samboavtal, kompanjonavtal, sekretessavtal, konsultavtal, aktieägaravtal och samarbetsavtal. Med ett bra avtal minimerar du risken för en framtida tvist.
Avtalsrätten utgör en central del av civilrätten, då den reglerar avtal mellan privatpersoner, företag och andra juridiska personer. Avtalsrätten behandlar hur ett avtal kommer till stånd, om avtalet är giltigt hur avtalet ska tolkas vid en tvist mellan avtalsparterna.
Vi blir ständigt anlitade för granskning och upprättande av olika avtal, exempelvis;
- Aktieägaravtal
- Företagsöverlåtelseavtal
- Anställningsavtal
- Franchiseavtal
- Samarbetsavtal
- Sekretessavtal
- Hyresavtal
- Återförsäljaravtal
- Agentavtal
- Kommissionsavtal
Avtals ingående
Ett avtal kan ingås på många olika sätt. Muntligen, skriftligen, successivt, genom konkludent (underförstått) handlande, genom passivitet och genom dold dissens. Traditionellt uppstår avtalsbundenhet när en part som har en vilja att binda sig till ett avtal kommunicerar detta och motparten fäster sin tillit till att avtal har ingåtts. När vilja, viljeförklaring och tillit är oförenliga med varandra uppstår svåra juridiska problem.
Skriftliga avtal
Enligt huvudregeln kan avtal ingås formlöst, även om ett skriftligt avtal alltid är att föredra ur bevishänseende. Det finns dock vissa formkrav i lag som man måste uppfylla för att avtalet ska anses ingånget. Krav på skriftlighet syftar till att skydda avtalsparterna från att ingå förhastade avtal, samt säkerställa att underlägsna avtalsparter vid tvist kan styrka vad som är överenskommet. Dessutom skapar krav på skriftlighet incitament att parterna förhandlar om viktiga avtalsvillkor. Några exempel på avtal som måste vara skriftliga till sin form är fastighetsköp, konsumentkreditavtal, äktenskapsförord och handelsagentsavtal.
Konkludent handlande
Ett avtal kan ingås genom att en part aktivt beter sig som att denne anser sig bunden till ett avtal. I ett fall från Högsta domstolen hade en köpare fått en leverans av vitvaror från en säljare. Köparen hade inte ingått något köpeavtal med säljaren innan leveransen, men eftersom säljaren var av uppfattningen att ett avtal förelåg och köparen hade kvitterat ut varorna ansåg Hösta domstolen att köparen genom sitt handlande hade bundit sig till köpeavtalet.
Mindre banbrytande exempel på när ett konkludent avtal kan anses ingånget är när en passagerare går på en buss, kör in med sin bil på en parkeringsplats eller lägger matvaror på rullbandet inne i en livsmedelsbutik. Genom dessa olika handlanden ingås köpeavtal och tjänsteavtal utan att något ord behöver yppas eller något avtal signeras.
Succesiva avtal
Komplicerade avtal om exempelvis företagsförvärv eller samarbetsavtal växer ofta fram steg för steg. Förhandlingsfasen kan exempelvis inledas med att parterna förhandlar muntligt om ett visst pris för att därefter skriftligt dokumentera förslag om hur ansvarsbegränsningar ska vara formulerade. Parterna kan sedan förhandla om hur vitesklausuler vid dröjsmål ska se ut, för att därefter reglera utformningen av force majeure-klausuler och vilket lands lag som ska tillämpas vid eventuell tvist. Efter att dokumentationsfasen har avslutats och den slutliga bundenhetsfasen inleds har ett avtal uppstått successivt. Avtalsbundenheten avseende ett successivt avtal uppstår enligt huvudregeln först när avtalet i sin helhet är skriftligt undertecknat av båda parter.
Muntliga avtal
Avtal kan uppstå muntligen och är i sådana fall lika giltiga som ett skriftligt upprättat avtal, så länge som det inte finns några formkrav som exempelvis vid fastighetsköp. Muntliga avtal är dock problematiska ur bevishänseende för det fall att en tvist uppstår om vad parterna har avtalat om. Den som har ingått ett muntligt avtal kan därför med fördel begära att avtalet ska bekräftas skriftligen, eftersom det är den som påstår att ett muntligt avtal har ingåtts som bär bevisbördan för detta.
Passivitetsavtal
Det finns ingen skyldighet för två avtalsparter att sluta avtal med varandra bara för att parterna har inlett förhandlingar, däremot kan det under vissa förutsättningar krävas att informera sin motpart om att avtalsförhandlingarna har avslutats och att ett avtal inte kommer uppstå. Detta motiveras av att det är illojalt att förhålla sig passiv när en part felaktigt tror att ett avtal har uppstått.
En avtalspart som inte underrättar motparten om att avtalet inte kommer att ingås kan alltså bli bunden till avtalet, förutsatt att motparten med goda skäl har inrättat sig efter att avtalet redan har uppstått.
Avtalsbundenhet genom dold dissens
Dold dissens föreligger om avtalsparterna vid avtalets ingående inte har varit medvetna om att de har haft olika uppfattningar om avtalsinnehållet. Vid dold dissens konstateras det oftast att avtalsbundenhet har uppstått mellan parterna, vartefter fokus läggs på att fastställa avtalets innehåll.
Ogiltighet
Avtalsbundenhet kräver som utgångspunkt fri vilja hos avtalsparterna. Om en avtalspart misstagit sig, blivit tvingad, eller lurad till att ingå avtalet kan det ogiltigförklaras, jämkas eller lämnas utan avseende. Rättsverkan av att ett avtal fullt ut ogiltigförklaras är att prestationerna ska återgå, medan en jämkning innebär att en förpliktelse lättas eller minskas i syfte att jämna ut slutresultatet. Att lämna ett avtalsvillkor utan avseende innebär att avtalsvillkoret bortses ifrån.
I avtalslagen finns en rad ogiltighetsregler som reglerar vissa situationer när ett avtal ogiltighetsförklaras. Det är alltifrån grovt och lindrigt tvång, till svek genom oriktiga uppgifter eller förtigande. Även ocker, förklaringsmisstag, förfaranden i strid med tro och heder samt oskälighet kan aktualisera att ett avtal helt eller delvis ogiltigförklaras. Det kan mot bakgrund av detta konstateras att en avtalspart aldrig vinner på att vara oärlig.
Avtalstolkning
För att kunna fastställa vad ett avtal innebär och har för rättsverkningar krävs att det sker en samlad helhetsbedömning mellan de olika relevanta omständigheterna. Utgångspunkten är att se till avtalets ordalydelse, det vill säga analysera orden och dess betydelse i sammanhanget (så länge det inte rör sig om ett muntligt avtal). Om ordalydelsen inte är tillräckligt klar eller om det finns luckor i avtalet ska logiska, systematiska och historiska faktorer beaktas. Exempel på detta kan vara att utreda vad som förekommit i samband med avtalsförhandlingarna. Även faktorer som avtalets ändamål, dess systematiska uppbyggnad, handelsbruk mellan parterna, eventuell illojalitet, skälighet och avtalsrättsliga principer ska tas i beaktande.
Avtalsbrott
En avtalspart som inte håller vad denne genom avtalet har lovat riskerar att göra sig skyldig till avtalsbrott. Ett avtalsbrott är frånskilt från straffrätten och kan därmed inte ge upphov till böter eller fängelse (så länge som avtalsbrottet inte beror på något på straffrättens område), däremot kan det innebära att den avtalsbrytande parten blir skadeståndsskyldig. Syftet med skadeståndet är att försätta den part som utsatts för avtalsbrottet i samma ekonomiska situation som om avtalet hade fullgjorts. Utöver skadestånd kan påföljder som rätt för motparten att innehålla sin prestation, fullgörelse, prisavdrag och hävning aktualiseras. Vissa påföljder är även möjliga att kombinera.
Vi hjälper dig
På Advantage Advokatbyrå har vi stor erfarenhet av upprättande och granskning av avtal. Vi hjälper dig gärna med dina avtalsrättsliga frågor och kan bistå dig vid en avtalsrättslig tvist. Kontakta oss så hjälper vi dig vidare.
KONTAKTA OSS
Vänligen fyll i formuläret nedan så återkommer vi till dig snarast, normalt samma dag.
